Den första tiden som student är ofta både spännande och kaotisk. Mitt i kursstarter, nya intryck och rutiner ska du också hitta någonstans att bo – vilket kan kännas som en omöjlig uppgift. Här berättar flera studenter om sina upplevelser kring att hitta bostad på sin studieort.
När bostadskön är längre än studietiden
På många av Sveriges största studentorter, som Uppsala, Göteborg och Lund, är kötiderna till studentbostäder längre än själva utbildningen. Många tvingas därför att hitta ett tillfälligt alternativ i väntan på en bättre lösning.
Axel, 23, ny student i Uppsala, berättar:
”Jag letade på massor av olika hemsidor efter boende. Jag uppdaterade alla sidor flera gånger i timmen och så fort det kom upp en annons som stämde överens med det jag sökte efter så kontaktade jag annonsören. Det bästa var när de hade telefonnummer – då ringde jag alltid direkt för att öka chansen att få svar.”
Amanda, 24, som sökte bostad i Göteborg, delar sin erfarenhet:
”Jag sökte tillsammans med en vän och vi fick kanske tio svar. Jag tror att en av anledningarna till att vi fick så få svar var för att vi var 18 år och studerande. Då kanske folk tänker att vi kommer att festa loss och inte vara pålitliga när det gäller att betala hyran. Jag förstår att man vill veta att den man hyr ut till ska ha en stabil inkomst, men det har man också när man får CSN.”
Att gå på visning som student kan vara en prövning. Ofta stämmer inte verkligheten överens med vad som utlovats i annonsen.
”Första visningen jag var på var hos en familj, det kändes som en otroligt stor grej att få en visning att det knappt spelade någon roll hur själva bostaden var. Det visade sig att de ville hyra ut ett rum till två studenter – om jag tog rummet skulle jag alltså behöva dela det med en annan okänd student. När jag cyklade därifrån tänkte jag på hur mycket min standard hade sjunkit, att jag ens funderade på att dela ett rum med någon för samma hyra som man skulle kunna få en egen etta för.”
Många studenter berättar att de accepterar boendeförhållanden de aldrig skulle överväga senare i livet – dyra hyror, delade sovrum, eller avlägsna lägenheter långt från campus.
Amanda fortsätter:
”Jag minns ett exempel där vi var hos ett par och tittade på deras källare. Det kändes inte alls säkert där, dels för att paret inte verkade vilja svara på våra frågor och dels för att bostaden var mörk och ofräsch och såg inte alls ut som bilderna i annonsen. Det fanns inte heller tvättmaskin fast de hade skrivit att det fanns en. Då tänker man att eftersom de ljög om det kan de ljuga om en massa annat också.”
Peter, 26, som letade bostad i Malmö:
”På en visning som jag gick på vägrade hyresvärden säga vad hyran låg på, han undvek frågan helt först och efter ett tag svarade han undvikande att det beror på vad man kan betala. När vi envisades med att fråga sa han bara att det ligger på någonstans mellan tio- och fjortontusen. Då visste vi att vi inte skulle kunna bo där, trots att det låg på ett bra läge och vi hade varit intresserade annars.”
När du delar boende
På många studieorter är delat boende – korridor eller kollektiv – en vanlig lösning. Det kan vara både utmanande och givande att dela vardag med andra.
Emma, 21, i Lund:
”Fram tills nu har jag bott i en lägenhet tillsammans med andra och har tyckt att det varit viktigt att våra vanor klaffade, att man har ungefär samma dygnsrytm och vardagsrutiner. Till hösten ska jag flytta in i ett rum i en studentkorridor. En fördel med en korridor som jag ser fram emot nu är att man har sitt rum i fred och inte behöver anpassa sig så mycket. Det finns utrymme för att både vara social och att vara för sig själv. Jag funderar på om jag kanske ska ha ett kylskåp på mitt rum – det skulle vara skönt att slippa gå ut i köket och behöva prata med folk på morgonen.”
Klara, 23, har bott i kollektiv och korridor i sju år:
”Jag vet inte hur det känns att inte dela kök med någon, det har inte ens varit på kartan att jag skulle ha haft ett eget. Men nu! Nu ska jag flytta in i en egen etta i höst, det är visserligen bara i sex månader i andrahand men det känns riktigt bra. Det bästa med att ha en egen lägenhet är att jag slipper prata med andra varje gång jag lagar mat och jag behöver inte tänka på hur jag ser ut när jag går omkring hemma. Det ska också bli riktigt skönt att slippa känna mig som en grinig morsa som säger till andra hur det ska se ut hos oss – nu är det helt och hållet upp till mig att bestämma hur jag ska ha det!”
